orden

upp, upp, upp, ner

2006-01-25T18:27:00.000+01:00

Tills vidare kan ni hitta mig här (det är jag som är stina). Vill ni inte leka med några andra kamrater så går det bra här också.

Vi får se hur det blir, jag kanske ångrar mig igen. Jag har så svårt att ta såna där tvära beslut. Jag måste ju testa ett bra tag först och se om jag gillar det. Men tills vidare alltså.

sanning och konsekvens

2005-12-31T13:09:00.000+01:00

Jaha. De sista skälvande timmarna av 2005. Jag är sömnig och försöker uppbåda energi att städa upp, diska, gå och köpa halloumi och göra hoummous till ikväll. Kanske sover jag lite istället. Jag hinner nog ändå.

Orkar inte riktigt summera och några nyårslöften ger jag inte. Men jag lovar mig själv och jag lovar er att jag ska försöka ta mig själv mer på allvar och att jag verkligen verkligen ska försöka få ihop mitt liv och använda de resurser som finns till det. Och att försöka ta mig upp istället för att sjunka längre ner. Jag ska verkligen försöka.

2005 har inneburit så många gränsöverskridanden, fast eftersom jag är mitt uppe i det har jag svårt att se det. Men ibland kommer det ögonblick av insikt (vad fan håller jag på med?) och ibland finns det de som säger till mig på skarpen och tvingar mig till insikt. Det är jag tacksam för. Och jag ska försöka att ta till mig de där insikterna och inte distansera mig så förbannat.

Jaha. Nu har jag alltså både summerat och gett nyårslöften fast jag inte skulle. Så konsekvent av mig.

Och jag orkar fortfarande inte koda, som synes. Crap.

julönskning

2005-12-24T22:13:00.000+01:00

Åh gud vad jag plötsligt önskar att jag bodde i närheten av mina föräldrar så att jag kunde gå hem såhär på julaftonskvällen när jag känner mig asocial och lite angstig. Inte så att jag skulle vilja bo i Järvsö, men bara.... gångavståndet. Att ligga på min säng och glo på konstiga teveserier skulle slå det mesta just nu, mest för att jag åtminstone kan slappna av där. Även om en jul ensam i min lägenhet inte riktigt vore något särskilt skoj. Men bara att kunna gå härifrån.

Jag tänkte överge blogger. Fast för tillfället är jag inte särskilt html-sugen, samt att jag inte kommer in på mitt konto via ftp av nån anledning. Så ja. Jag ska fundera på det där.

Jag hoppas att ni har en bra jul. Min har varit helt okej. Jag kommer gå och lägga mig tidigt. Gäsp.

För övrigt hade vi samma tomte som Lillbabs ikväll. Kändiseliten och vi liksom.

julefrid och julefröjd

2005-12-22T21:20:00.000+01:00

Äsch. Tanken var att jag skulle göra en väldigt julkitschig post här, men jag inser ju att jag inte kommer orka koda. Men en ful animerad gif-tomte får ju inte gå till spillo bara sådär! Så han får stå här och vinka istället (han kom till mig från Carin förresten, tack Carin).

Jag är uppe hos föräldrarna. Dagen idag har varit lång. Den startade tidigt tidigt med pratiga brorsbarn, innehöll en begravning och nu vill jag verkligen bara sova.

Jag önskar bort all julångest och fram med julefriden och extra mycket Karl-Bertil, samt en julsnaps om man så önskar.

stickning, bach och nostalgi

2005-12-10T17:24:00.000+01:00

Ikväll har jag lärt David att sticka, via telefon. Det kan man säga var ganska oväntat. Jag är inte direkt den pyssliga typen, och var formligen usel på syslöjd (men sämre på träslöjd) och har aldrig gillat att varken sy eller sticka. Men själva sticktekniken sitter liksom kvar i rörelseminnet. Ungefär på samma sätt som jag fortfarande kan hambostegen fast jag lärde mig dem när jag var 10 och inte direkt har dansat sen dess. Det bara sitter där. Pang bom.
Dessutom hyser jag vissa välgrundade tvivel om min pedagogiska förmåga, men David verkar ha förstått (hoppas jag...). Jag är lite stolt!

Det är en spännande lördagkväll, som synes. Jag ligger under min filt och väntar på att dagen ska ta slut (tror jag). Jag funderar på om jag behöver äta något onyttigt och om jag orkar gå till Folkes och handla. Igår var jag på skolfest, det var ganska roligt. I förmiddags sjöng jag Bach och nu snurrar det oavbrutet av nach deiner macht und hölle sein i huvudet.

Jag har visst planer för nyår och det är ju inte fy skam. De roligaste nyårshändelserna från senare år innefattar förresten utomhus och snö. Dels när jag blev skamlöst raggad på en hel kväll och slutade i en snödriva när den raggande helt sonika ramlade över mig (okej, det låter inte roligt, berättat såhär låter det ju rätt otäckt, fast det var roligt), dels när jag och Cecilia åkte plastpåse i alla upptänkliga backar på vägen från en konstig fest (som vi bara nästan var inbjudna till) på Rackarberget till Flogsta mitt i natten. Dagen efter låg vi fyra tjejer i pyjamas i soffan till klockan fem. Spelade TP, åt chips och tittade på Ivanhoe. Sen gick vi på bio. Yey, det var tider.

Slut på nostalgin.

tri-lamb material

2005-11-30T21:17:00.000+01:00

Vem kan motstå ett sånt här test?

Tri-Lamb Material
56 % Nerd, 39% Geek, 52% Dork

For The Record:
A Nerd is someone who is passionate about learning/being smart/academia.

A Geek is someone who is passionate about some particular area or subject, often an obscure or difficult one.

A Dork is someone who has difficulty with common social expectations/interactions.

You scored better than half in Nerd and Dork, earning you the coveted title of: Tri-Lamb Material.

The classic, "80's" nerd, you are what most people think of when they think "nerd," largely due to 80's movies like Revenge of the Nerds and TV shows like Head of the Class. You're exceptionally bright and smart, and partly because of that have never quite fit in with your peers or social groups. Perhaps you're realized, or will someday, that it is possible to retain all of the things that you like about being brilliant and still make peace with the social cliques around you. Or maybe you won't--it's really not necessary. As the brothers of Lambda Lambda Lambda discovered, you're fine just the way you are and can take pride in that. I mean, who wants to be like Ogre, right!

Annars. Not my best. Jag ligger under en filt och tittar på Top Model. Har idiotisk beslutsångest så att jag varken kan handla eller äta. Tack korna för filmjölken.

"hej det är mamma, ring hem"

2005-11-29T21:48:00.000+01:00

Någon gång idag dog min farmor. Jag vet inte riktigt när, men kanske var det när jag åt en delicatoboll innan föreläsningen, eller när jag låg i sängen på förmiddagen och inte orkade kliva upp. Eller medan jag och bänkgrannen lekte hänga gubben under föreläsningen.

Och jag tror att jag tänkte på det så sent som igår, det var inte oväntat.

Så jag vill bara skriva lite om Elsa Andersson, som föddes 1919 i en stuga på Svedåsen mitt i skogen mellan Simeå och Järvsö. Som i samma stuga födde en son, min pappa, 1941 och gifte sig med min farfar och flyttade ner till Simeå tre år senare. Som fick en dotter, Gunni, som åtta år gammal dog i ambulansen, med brusten blindtarm. Som fick ett tredje barn 1960. Som lagade blåbärsgröt åt mig varje gång jag sov över.

Hon var dement sedan länge, jag har inte sett henne på två år och då hade hon slutat prata och känna igen människor för längesen.

Några ord är hon värd, farmor.

I will follow you into the dark

2005-11-11T21:58:00.000+01:00

Jag satt här och fixade med mallen till en gruppuppgift (ja, på en fredag kväll...). Vi ska alltså göra en hemsida. Så jag lade upp sidan på servern. Både html-koden och CSS-koden gick igenom validering och den såg okej ut i Firefox och den såg okej ut i Safari (trots att jag lagt till en sak som vår lärare sa inte skulle funka i Safari). Dock är ett av kraven att den ska funka hyfsat även i Explorer så jag bad första bästa PC-användare jag hade i min ICQ-lista att titta hur det såg ut. Förfärligt naturligtvis. Hur kan hela textsjok bara försvinna? Och, framför allt, varför använder ni Internet Explorer människor?

För att avsluta dagens klag:
Jag är galet trött och vaknar med bultande huvudvärk om morgnarna. Taklampan brummar och nyss såg jag ett litet djur på golvet (av kategorin småkryp, jag vill dock inte ens veta vilken sort det är) som jag mosade med Kulturpolitikens inriktning. Jag borde nog städa här.

Annars äter jag clementiner och imorgon ska jag sjunga Bach hela dagen. Jag tittar maniskt på Floor filler på trean och kanske är det dans jag borde ha satsat på istället? Eller kanske inte.

the drugs don't work

2005-10-26T00:08:00.000+02:00

All this talk of getting old, it's getting me down my love.

Och så kom den där tråkhösten till slut. Jag är inget fan av hösten, om någon missat det. Men så länge det är rätt varmt och blå himmel och färgsprakande löv så går det ju att stå ut. Men nu kommer regn-blåst-kallt-mörkt och kala träd-hösten. Hela veckan har jag varit illamåendetrött och inatt drömde jag att jag sov ända till klockan 15 på eftermiddagen (egentligen sov jag "bara" till tio).

Så japp, den genomsnittliga studenten sover till långt in på förmiddagen när hon inte har skola. Hon gör inget särskilt kreativt med sin fritid. Klagar mest bara över att hon inte har några pengar och spenderar för mycket tid på internet. Och kämpar med motivationen.

Äsch, jag är väl inte så genomsnittlig i och för sig. Nästan 27 år, med 183 högskolepoäng tagna (håll tummarna för 186 tack.....), har redan varit ute i arbetslivet och vänt och engagerar mig så lite som möjligt i studentikosa tilldragelser.

Fan vad muntert det blev då.

Igår var en besvärlig dag, det var en universell skit-tisdag kan man säga. Jobbiga mail som behövde svaras på, för många räkningar att betala och så vidare. Kanske är det därför jag misslyckas med att låta glad idag. Ni får helt enkelt ursäkta mig.

Nu tycker jag att ni ska titta på de här bilderna.

Annars, ja. Jag har just ätit frukost. Det är ju rätt soft att kunna göra det strax innan tolv. På iTunes spelas Elvis (Suspicious minds) nu. Det är sjukt bra. I helgen åker jag till Umeå, jag har aldrig varit så långt norrut förut (!). På söndag fyller jag alltså tjugosju (schuschu som det heter på norrländska) år och jag tror att min bror kommer med en födelsedagspresent ikväll. Om en knapp månad har Serenity premiär. Det blir fantastiskt.

Ursäkta mig, nu måste jag klä på mig och gå till skolan. Jag ska köpa lite kompendier och ha datalabb.

Hjärtslitande hälsningar.

dear long lost penpal

2005-10-06T16:52:00.000+02:00

Under den här veckan har jag druckit öl på fastande mage med David i Stockholm (det var roligt), gått på Kalle och chokladfabriken med Karin (den var bra), sjungit lite Bach, gjort hoummous, försökt läsa om klassifikation men förlorat mot den dåliga koncentrationen och lärt mig lite XHTML (det är ganska roligt). Jo, och så har jag blivit kär i Hello Saferide. Lyssna lyssna! Det är så bra! Long lost penpal får mig alltid lite gråtfärdig. Fråga mig inte varför, jag har ingen aning. Kanske har det något med borttappade brevvänner att göra, kanske är det något helt annat.

Idag läste jag i en engelsk bok om klassificeringen av "barnacles". Jag hade ingen aning om vad det var och hade ingen ordbok i närheten men förstod sammanhanget hyfsat ändå. Nu är jag hemma och kan slå upp det och barnacles är alltså på svenska "långhals, slags fastsittande kräftdjur". What? Tydligen sätter de fast sig på föremål i vattnet (flaskor, eller andra djur), är oftast hermafroditer och ser ut som på bilden ovan (från ne.se). Så blev man något klokare idag.

Ikväll ska jag äta äppelpaj.

titta, ni finns ju!

2005-09-29T23:35:00.000+02:00

Förra veckan, tror jag det var, lade jag in en räknare här för att kolla om någon överhuvudtaget läser, eller om det bara var någon enstaka besökare var fjortonde dag eller så. I så fall så kanske det var onödigt att hålla på (eftersom jag ändå inte är så bra på att uppdatera), tänkte jag. Jag tänkte också att det kanske var dumt att lägga in räknaren eftersom jag kanske skulle bli modfälld om jag såg att ingen kommer hit.

Fast så visar det sig att så illa är det ändå inte. Nä, det är inte många, men åtminstone 25 träffar har det blivit på en vecka och det räcker gott för mig (inte unika, men mina egna är åtminstone borträknade). Så nu blev jag riktigt uppåt, jag kanske till och med börjar anstränga mig lite!

Just nu ska jag dock sova. Imorgon har jag en tidig föreläsning. Jag ska återkomma med något spirituellt en annan dag. Kanske imorgon.

Saker och ting är ändå ungefär som vanligt. Inget spektakulärt har inträffat.

so simple in the moonlight

2005-09-21T19:19:00.000+02:00

Idag har jag varit duktig och spenderat tiden mellan halv tio och tre i skolan (ja, för att vara jag är det länge). Först redovisning, som gick hyfsat, och sedan satte jag mig och läste ett par artiklar jag inte orkat ta mig igenom tidigare. Jag fick sällskap med min trevlige åländske gruppmedlem till lunchen också. Det är fint med socialiseringar och bekantskaper. Vi pratade lite gamla litteraturvetenskapsspöken (Roman Jakobssons existens glömmer man faktiskt inte i första taget när man väl har fått honom i händerna - kanske inte av pur inlärningsglädje dock) och så flashade jag min nya iPod Nano lite (yes, she is here, and she is pretty!).

Under dagen så började en idé ta form. Det är bara en idé än så länge och jag vet inte om den är genomförbar eller om jag ens vill det när det kommer till kritan. Men jag kom på att jag gillar Helsingfors. Och att det finns bibliotek i Helsingfors också. Och att det rimligtvis borde finnas någon form av svenskspråkigt bibliotek där. Vore det inte ofantligt coolt om jag kunde lägga min praktik nästa höst i Helsingfors? Iofs finns förstås problemet med bostad, 4 veckor bor man varken särskilt gärna hemma hos någon eller har råd att hyra något. Men ändå. Helsinki.

Annars har även jag slutligen hamnat i Bright Eyes-träsket. Skivan I'm wide awake, it's morning är väldigt, väldigt bra.

When everything is lonely I can be my own best friend.
I get a coffee and the paper, have my own conversation
with the sidewalk and the pigeons and my window reflection.
The mask I polish in the evening by the morning looks like shit.

And I know you have a heavy heart, I can feel it when we kiss.
So many men stronger than me have thrown their backs out tryin' to lift it.
But me, I'm not a gamble. You can count on me to split.
The love I sell you in the evening by the morning won't exist.

fix me

2005-09-13T22:35:00.000+02:00

When you try your best but you don't succeed
When you get what you want but not what you need
When you feel so tired but you can't sleep
Stuck in reverse

And the tears come streaming down your face
When you lose something you can't replace
When you love someone but it goes to waste
Could it be worse?

Lights will guide you home
And ignite you home
And I will try to fix you

And high up above or down below
When you're too in love to let it go
But if you never try you'll never know
Just what you're worth

Lights will guide you home
And ignite you home
And I will try to fix you

Tears stream down on your face
When you lose something you cannot replace
Tears stream down your face
And I

Tears stream down on your face
I promise you I will learn from my mistakes
Tears stream down your face
And I

Lights will guide you home
And ignite you home
And I will try to fix you.

- Coldplay / Fix you

<--- kvällens maniska repeatlåt. Det är tisdag idag, och det har varit en rätt dålig dag. A case of the tuesdays, skulle man kunna säga. Jag har försökt rädda dagen genom att titta på sjuttiofem avsnitt av The OC. Det funkade rätt bra (och det är också därför ovanstående låt kom att hamna på repeat, har ni sett slutet på säsong 2 så förstår ni säkert....).

På lördag ska jag på healing minsann. Mamma betalar och jag är ju beredd att testa (nästan) allt en gång. Inatt kommer tydligen orkanen Maria in över Sverige, och jag ska nog köpa mig en iPod Nano. Ja, det var väl allt.

Är det nån som vill fika bort onödigt mycket tid så är det bara att höra av sig förresten. Jag är på.

Dom säger dom bästa är tagna men dom ljuger,
dom ljuger för vi finns ju kvar.

katia, my pillow girlfriend

2005-08-28T19:57:00.000+02:00

Okej då, Anna.

Jag sprider pappersnäsdukar omkring mig och är allmänt ynklig. Men i fredags hade DN på stan en fiktiv dagbok ur en universitetsstudents liv och jag tyckte den var lite rolig. Jag skummade bara igenom artikeln när jag var på Waynes med David (fantastiskt dålig service förresten, Waynes på Götgatan var det. Jag var på Waynes i Konserthuset dagen innan och där fick man åtminstone vad man beställde, samt en latte med ett löv i skummet som fanns kvar tills latten var slut. Där snackar vi latte!) men nu när jag har allmänt tråkigt läste jag igenom den igen på nätet. Den finns här. Eftersom jag har klarat av mina 5 års fristående kurser i humaniora, harvat mig igenom 2 år av rätt tröstlöst jobbsökande och nu rymmer tillbaka till universitet och CSN kände jag att särskilt slutet tilltalade mig, ja jag kunde rentav identifiera mig (jag har aldrig sagt att jag inte är en stereotyp). Eller vad sägs om:

11 oktober
Jag börjar tvivla på att det var så klokt att läsa fristående kurser, för ingen sade att man till det behövde ett Självförtroende och en Inre trygghet för att det skulle funka ute på arbetsmarknaden. Alla är så jävla framåt, de har haft sina projekt sen de började. Jag är ju smartare än dem (eller är jag?). Jo, det är jag, jag bara råkade ha en fucked-up barndom. Och nu är det jag som ska straffas för det, är det det ni menar? Jaha, tack eller nåt.

I övrigt har jag spenderat dagen med att (borsett från snorandet) åka in till apoteket på Karlaplan, glömma plånboken, åka hem, hämta den och åka tillbaka igen. Det var roligt (not). Jag har även börjat se om fjärde säsongen av Scrubs och det var däremot roligt på riktigt.

lennart, justin och jag

2005-08-01T13:52:00.000+02:00

Fredag:
Jag och Nina och två av hennes kompisar tar oss till Debaser för att sjunga allsång. Det är roligt även om jag fortfarande ogillar ställen med för mycket folk. Därtill är det varmt som i helvetet, men det luktar i alla fall inte rök. Dock: det bästa på hela kvällen är ju Lennart Jähkel sjungande Love will tear ur apart till komp av Weeping Willows. Asbra och mycket oväntat.

Lördag:
Jag gör absolut ingenting utan hamnar framför ett gammalt Saturday night live på kvällen. Justin Timberlake är gäst och jävlar, killen är bra! Och rolig. Jag skrattar fortfarande åt en sketch med Justin och Jimmy Fallon som två av bröderna Gibb i Bee Gees. Hysteriskt I say.

Söndag:
Åker till David för att han ska hjälpa mig att ominstallera systemet på min dator och jag får någon sorts scenskräck och kan plötsligt inte ens manövrera musen på min egen dator och glömmer bort tusen självklara och lätta kommandon som jag egentligen kan.

Måndag:
Även om det inte är påskrivet och klart än är det säkert att jag kommer bo i en trång liten etta på Rackarberget i Uppsala (eller Gamla Studentstaden om man ska vara noga) om någon månad och ja, jag har åtminstone gjort karriär någonstans: i att plugga så länge att jag får bo i det mest eftertraktade området med studentbostäder. Hurra.

material girl

2005-07-07T08:51:00.000+02:00

Nu ska jag leka "riktig" bloggare och kommentera världshändelserna. Eller. Eh. Nå, möjligen är jag en evil människa som har roligt på andras bekostnad men dessa små rubriker gjorde min morgon lite roligare:

Ebba von Sydow (med läkarmamma och skeppsmäklarpappa) hävdar att hon är arbetarklass eftersom både hon och hennes föräldrar jobbar 60 timmar i veckan. Eh, blandat ihop begreppen lite? Och Expressen tycker att Marita Ulvskog har angripit Ebba.

Mikaela Laurén hade aldrig fattat att doping kan vara farligt.

Och sist: Agneta Sjödin ska sjunga Madonnas Material girl på Diggiloo-turnén i sommar (fast den länken orkade jag inte leta upp).

Förresten. Det finns en viss motsättning i att man knappt kan få lägenhet i Stockholm om man inte har fast jobb när visningarna är på sådana tider som "tisdag kl 10.00". Det vill säga om man faktiskt har ett jobb så kan man förmodligen inte gå.

de där bokfrågorna som är överallt

2005-06-07T17:22:00.000+02:00

Nu har jag fått två uppmaningar att göra de här frågorna (senast från Karin) så jag gör väl det då.

1. Hur många böcker äger du?
Ca 14 papperskassar (jag lever ju rätt nerpackad för tillfället) eller ungefär 1,5 Billy.

2. Senast köpta bok:
Det var rätt länge sen. Jag köpte några pocketar för ett tag sedan. Bland annat Bonjour tristesse av Francois Sagan (med reservation för stavning) och Hjärtat är bedrägligast av allt av J.T Leroy. Jag har dock inte läst ut någon av dem.

3. Senast lästa bok:
Jag är i en downperiod just nu. Senaste utlästa var nog Ett hjärtslitande verk av förbluffande genialitet av Dave Eggers. Just nu håller jag på med Svålhålet av Mikael Niemi. Den är lite rolig men jag misstänker att jag inte hinner läsa ut den innan jag ska åka tillbaka till Stockholm om två timmar.

4. Fem böcker som betyder mycket för mig (läst minst tre gånger):
Jag ignorerar frankt antalet gånger jag har läst en bok för det har inget alls med hur mycket den betyder för mig, och jag läser inte om böcker på samma sätt nu som när jag var yngre heller.

Den allvarsamma leken av Hjalmar Söderberg. Fantastiskt bok. Blir aldrig sämre.

Paket av Tage Danielsson. Och Samlade tankar från roten med. Inte för det litterära nödvändigtvis, men de har betytt mycket.

Maria Gripe. Framför allt Skugg-serien och Tordyveln flyger i skymningen.

Utvandrarna och de andra i serien av Vilhelm Moberg. Jag slukade dem när jag var typ 10 första gången.

Orissa av Ola Juhlén. Bara för att... den känns.

Jag ber om ursäkt till alla böcker jag inte nämnt men som betyder massor ändå.

5. Fem personer som jag skulle vilja svarade på dessa frågor:
Jag betvivlar att fler än fem läser min blog, så om du läser kan du känna dig manad.

Idag har jag kört bil långt, ätit smörgåsar med hummus och sedan rabarber-marängpaj och varit social i ett kök. Sedan körde jag hem igen. Det var fint.

monicas vals

2005-05-13T10:32:00.000+02:00

Jag är lite ledsen. Även om nu identifieringen inte är klar så verkar det ju mycket troligt. Jag är lite ledsen.

Monica Zetterlund är en gammal idol. Senare åren var hon skröplig och orörlig och sjöng inte alltid så bra, när hon väl sjöng. Men förr. Oh my.

Don't cry, there'll be another spring.

the best days are not planned

2005-05-04T10:13:00.000+02:00

Goddag.
Sedan sist har jag bytt förort och har flyttat från den vita medelklassförorten till den... eh... ja, vita överklassförorten. Just mitt område är ett höghusområde men här finns varken invandrare eller ligister. Oh nej. Och husen står glest och alla har gigantiska fönster och formidabel utsikt. Och det finns inga trasiga golv i lägenheterna och man hör inte allt som grannarna gör. Övriga plus från förra stället är fungerande el i alla rum, bättre planerad lägenhet, lägre hyra (enbart tack till hyrestanten), grovsoprum, bra tvättstuga och framför allt en kompis på våningen ovanför. Yey!
Minus är ju det vanliga dravlet att bo bland någon annans saker och att bo tillfälligt och yada yada. Och det är osäkert vad som händer med min gamla lägenhet plötsligt och var FAN ska jag göra av de möbler som står kvar där isåfall?

Slut på den oändliga bostadshistorien.

I övrigt vet jag inte riktigt. Jag har jobbat. Jag har varit på Aladdin. Jag har varit sjuk och är väl kanske fortfarande. Jag försöker lite slött läsa i I en klass för sig av Fanny Ambjörnsson som jag gratis tog hem från mitt jobb i fredags och den verkar väldigt bra. På det fiktiva nattduksbordet ligger också Peter Pan som jag lånade för en halv evighet sen av David. Jag önskar mig lite koncentration. Jag har Tiger i min dator nu och det är fint, och det är ett nytt minne på väg hem till mig. Idag ska jag baka bröd. Min nya lägenheten har en gigantisk varmluftsugn (se där, ännu ett plus).

le schizo

2005-04-14T01:41:00.000+02:00

Och sen är det sådana saker som man verkligen inte vill och som man är väldigt säker på att man inte vill och det är väldigt klokt och genomtänkt och så gör man det ändå. Vad handlar det om egentligen?

Jag är så arg att jag skulle kunna säga upp kontakten med mig själv.

Förresten -
...nä, det var inget.

person who have signed this: DC

2005-04-01T23:21:00.000+02:00

En kille på LiveJournal har kommit på något roligt, nämligen the best format for music EVER. Killen har fått närmare 1500 kommentarer på den posten, helt sjukt. Klicka på länken, vissa grejer är riktigt bra. Framför allt måste jag ju testa själv:

Things I feel
* loneliness (sometimes)
* scared to face my comedowns

Things I have done
* pierced my skin (again) (lord)
* played the part of the leecher
* been fallin (look out Joe)
* put one foot in the graveyard

Person my mind and soul belongs to
* the dealer

Things I can't
*unfold my arms

Things no one does
*cares for me
*cares for me
*cares for me

Person who have signed this
*DC

Kom igen. Sing for me! :)

cold as ice cream

2005-03-31T15:18:00.000+02:00

Upptäckt:
I en konfliktsituation blir jag iskall.
Jag fryser så jag skakar.
Och får vita händer.
Skit i att våren är här. Ge mig täckjacka och dubbla vantar, tack.

ore et labore

2005-03-31T11:43:00.000+02:00

Bra saker med att jobba:

Det går mindre kaffe hemma. Och mjölk.
Det blir mindre disk (jag har inte diskat sen jag kom tillbaka från Järvsö i måndags, vilket iofs inte betyder att det är diskfritt hemma. Men det ser bättre ut än om jag inte hade jobbat. Eh.)
Det går mindre toapapper.
Samtidigt som jag sparar alla dessa saker tjänar jag också pengar.
Tillgång till skrivare och kopieringsapparat (hej kopiering av examensbevis).
Jag kommer upp på morgonen.
Jag får se andra människor och inte bara min egen spegelbild.
Efter några dagar är jag oundvikligen skittrött och sover därmed på nätterna.
Håller tankarna upptagna åtminstone delar av dagen.

mitt indiehjärta slår och slår och slår

2005-03-24T22:18:00.000+01:00

Jag ÄLSKAR min iBook. Japp, så är det. Jag kom just hem till mor och far med datorn i väskan. Modern blev mycket imponerad över hur liten datorn är. Sen satte jag i nätverkssladden och så *popp* så funkade bredbandet. Nä, det var inte ens ett *popp*, det bara funkade ändå. Av gammal vana ställer jag in mig på strul, blod, svett och tårar men ljuva Macintosh som bara fungerar.

På bussen lyssnade jag på min nybrända påskskiva. Jag hade slängt med några nya Kent-låtar och hej, jag diggar.

jag skjöt en DJ sent igår
blodet stänkte bredvid, på och i hans bås
jag flyr genom en nedsläckt korridor
och mitt indiehjärta slår och slår och slår

(Palace & main)

Jag förutsätter att Jocke Berg har humor och tycker det är skitroligt. Indiehjärtat. Haha. Låten är bra också. I Mannen med den vita hatten (16 år senare) sjunger han något om jag kastar sten i glashus. jag kastar pil i kuvös och det är också roligt (och nej jag har inget uppfattning alls om i vilket sammanhang han säger det men det var något om växthus i samma strof också).

Jag har kommit hem, ätit lasagne, öppnat post, druckit ett glas vin. Mamma vill ta bort katten. Den här dagen har inte varit någon bra dag. Ursäkta mig, jag måste gå och se till att katten sover bredvid mig inatt.

lite klädsam förtvivlan är allt jag begär

2005-03-22T14:35:00.000+01:00

Jag fastnade just i dåtid. Man ska inte grubbla över saker som man inte kan göra något åt. Ingen mening med att läsa gamla saker som inte gör mig gladare.

Jag har haft min iBook i snart tre veckor och den är fin och en god vän som fungerar mycket bra som värmedyna på magen (nu drog jag ur sladden och den påstår att jag har 6.53h kvar innan batteriet dör. Jag tror inte på det men det ser lite fint ut) (Efter att jag skrivit den meningen hade den ändrat sig till 5 timmar) (nu är det 4,5).

Förut brukade jag fantisera mycket om framtid och så. Det gör jag inte längre. Någon sa att det var bra, för annars lever man ju inte utan väntar bara på att allting ska börja. Jag tror att det kan ligga någonting i det. Fast jag väntar nog inte mindre nu än förr.

Jag läser böcker när jag åker tunnelbana. Nu har jag hållit på med Ett hjärtslitande verk av förbluffande genialitet av Dave Eggers ganska länge. Jag börjar bli irriterad på att jag:et i den är så vansinnigt egocentrerad, fast det är ju det som är själva grejen med hela boken. Den ska vara egocentrerad, det är ju bara att läsa titeln.

Denna vecka är det påsk och på torsdag åker jag till Hälsingland och återvänder igen på måndag. I Hälsingland finns en intressant påsktradition: på långfredagens morgon kliver traktens män (och några kvinnor) upp tidigt för att åka ut på isarna och pimpla (= fiska genom hål i isen). Dock pimplas det nog inte lika mycket fisk som alkohol. Det är alltid någon som åker genom isen någonstans och någon som blir hjälte genom att rädda denne. Sedan är det After fiske på det höga berget. Om det är fint väder ska jag nog åka ut och titta på spektaklet. Is och sol är fint ihop.

Jag har balkongdörren öppen och fryser lite. Det finns telefonsamtal jag kan skjuta upp någon dag till. Jag väntar på ett brev.

Hörni, jag tror det finns någonting jag vill säga. Fast jag tassar runt det.

-Jag har ett myggbett på armen.
-Vadå, nu?
-Ja, det fanns där när jag vaknade. Titta, det är jättestort. Kliar också.
-Men är det inte lite tidigt? Det kanske inte är en mygga.
-Jo, det är en mygga. Jag såg den innan jag gick och la mig. Jag försökte döda den, men missade.
-Den kanske hämnades?
-Ja, kanske.

Kärlek, omtanke och hjärtslitande genialitet.

stinas drömliv

2005-03-17T14:33:00.000+01:00

Men stöhöhöhörda dröm. Jag vaknade och nu vågar jag fan inte somna om igen. Take this:

Alla dör. ALLA. Som av en pest. Det går på bara en liten stund. Alla utom en liten klick människor (i Hälsingland, min gamla husläkare bland annat) som inte blir sjuka. Och så vi som är rädda för att bli smittade. Det går så fort. Någon känner de friska och vi måste ta oss dit. Så vi går. Det ligger döda människor överallt och ingenting fungerar. Vi är en grupp människor som försöker hålla ihop. Medan vi går måste vi försöka hitta mat och andra saker som är nödvändiga. Vi går in i ett hus, några ska ta hissen upp till högsta för att börja uppifrån, medan vi tar trapporna och går nedifrån och upp. Men hissarna smäller till och slutar fungera halvvägs. Någon lyckas bända upp hissdörrarna så att de där inne lyckas ta sig ut och inte dör.

Överallt stinker det av gammal mat (inte av döda människor tydligen). Vi samlar ihop all mat vi hittar i huset och lägger det på samma ställe. Jag tänker på när tiden går och det kommer mögla och så småningom kräla omkring larver i maten.

Hela tiden finns hotet om att vi kan bli sjuka och dö. Men samtidigt vet vi inte om vi vill leva kvar när alla vi känner är döda. Jag går omkring i dessa tomma, övergivna byggnader med döda människor i. Jag vill bara att allt ska bli som förut igen.

Till slut är vi nästan framme. Det är en bro fram till huset där de friska bor, vårt mål. Där börjar vi hosta, allihop. Ledaren säger att det är ett symptom, men inte det värsta! Det behöver inte vara kört. På vägen har vi samlat medicin, man kan ta flera sorter mot hostan, men gemensamt är att det är psykofarmaka. Hostan går över.

Vi kommer fram till huset. Den person som känner dem går och ringer på. De öppnar och säger att vi är väntade. Där inne mår alla bra. Det står sängplatser färdiga för oss, och två barn (barn till någon i gruppen) har kommit innan och är redan där. Vi visste inte om de hade klarat sig.

Sedan är det slut.

Ingen av de jag drömmer om (utom doktorn) är någon jag känner i verkligheten. Till slut blir allting bara en film som jag ser (och deltar i, visst). Det kommer till och med eftertexter.

Jeez.

reklam

2005-03-01T21:13:00.000+01:00

Jag måste bara pusha för yourlenses.com, om ni ska köpa linser. Inte nog med att jag får betala drygt 100 kronor mindre där än hos närmsta internetkonkurrent - det här är andra gången som det tar en (1) dag att få linserna (hörde ni det Apple?). Jag beställde igår och nu kom de i brevlådan. Det är så snabbt att jag storknar! Till saken hör att jag använder sådana linser som inte så ofta finns i lager, utan man får vänta någon vecka om man är duktig och går till en optiker (vilket man förstås måste göra då och då ändå). Bra där.

För övrigt undrar jag hur lång tid det egentligen kan ta att klä på sig. Väldigt lång tid, uppenbarligen.

Kärlek.

bara en sak...

2005-02-28T02:17:00.000+01:00

I do believe in fairies. I do, I do!

life of the unemployed

2005-02-24T07:35:00.000+01:00

Idag gjorde jag, den Arbetslösa, följande:

8.30-9 Vaknade.
9-10 ca Låg i sängen med datorn i knät och morgonsurfade.
10-11 Frukost med kaffe, fil, flingor och en smörgås. Ringer Banco och mailar ena jobbet för att försöka ta reda på varifrån den mystiska summan pengar på mitt konto kommer (inget resultat).
11-12.30 Beställde en iBook, fick post från A-kassan och löste därmed pengamysteriet samt slentriansurfade lite.
12.30-16.30 Städade (inklusive våttorkning), diskade, åt mackor och te och tog en promenad uppåt Abrahamsberg till.
16.30- Lagade mat, åt, tittade på diverse sitcoms, icq:ade, surfade, tittade på Lost..

Inte konstigt att jag nästan stupar av trötthet.

ingen kommer undan politiken

2005-02-13T02:05:00.000+01:00

Trötta mamma, vagga lilla Lina.
Dumma mamma, du får inte gå.
Sjung en vals om blommorna och bina.
Städa mamma, damma och stå på.
Inte ger man fan i politiken
för att man är konventionell!

Byta blöja, läsa gammal saga:
Askungen får sin rike prins.
Kvinnan skulle vinnas och behaga.
Nog är dom rara men dom finns.
Även om dom jobbar i fabriken
och ser fram emot en ledig kväll.

Det tar tid för seden att försvinna,
vila Lina, du som ännu kan.
När du vuxit upp och blivit kvinna
lever du kanske som en man
som kan ägna tid åt politiken
utan att störas av nåt gnäll.

Busa Lina, snusa tumme liten
snart är det kärlek eller tji.
När du slitit färdigt för profiten
är du inte längre attraktiv.
Ingen kommer undan politiken
för att man är servil och snäll.
Inte ger man fan i polemiken
fast man är trött varenda kväll.

Text av Ola Magnell någon gång på 70-talet (ironiskt nog, man kunde ju ha tänkt sig att det var en kvinna ändå).

self-esteem

2005-02-10T03:25:00.000+01:00

Liten aha-upplevelse idag. Jag insåg plötsligt till hur stor del jag brukade koppla samman självförtroende med utseende när jag var yngre och uttrycket var ständigt närvarande. För fjortonårs-Stina var dåligt självförtroende lika med att inte vara nöjd med hur man såg ut, och bra självförtroende var att inte ha komplex över sin kropp.

När någon frågade mig om jag hade dåligt självförtroende häromsistens kändes det helt konstigt att svara ja. Fast jag vet vad hon menade, och inte fan handlade det om utseende.

Saga Carolin

2005-01-23T22:57:00.000+01:00

Jag läser om Skuggan över stenbänken av Maria Gripe för sjuttiotolfte gången och den här gången grips jag rent förskräckligt av relationen mellan Berta och Carolin. Jag känner så väl igen hur Berta känner sig underlägsen gentemot Carolin och hur det gör Carolin oemotståndlig. Berta som inte är van vid att människor inte är exakt som de verkar blir osäker av att hon aldrig vet var hon har Carolin. Det går inte att komma Carolin in på livet och hon kan aldrig lita på att Carolin inte döljer något för henne eftersom Carolin väljer att dölja sig själv och villa bort människor genom att spela roller. Och så gör det ont och är fantastiskt samtidigt och Berta gör allt för att få Carolins uppmärksamhet och tillit samtidigt som varje bakslag är smärtsamt.

Ack.

Någon gång kanske jag ska sluta ta allt så personligt.

(Man kan läsa mer om Maria Gripe på Författarcentrum)

(Hela serien är rackarns bra i övrigt också. Annars kan man läsa Tordyveln flyger i skymningen också. Eller något annat av henne. Jag lovar att det är minst lika bra fast man är stor.)

I haven't said enough

2005-01-22T10:14:00.000+01:00

Han stod och dillade på dessa ord:
"Ud vil jeg, ud, og saa langt langt langt."
Hans blick föll på soffan. Där hade de suttit - sist. Och i dörren, då hon skulle gå, hade hon sagt: Jag vill! Men jag törs inte!
Plötsligt mindes han sin tanke den gången hon hade sagt: jag kan vänta. Han ville inte ha någon som gick och väntade!
Nu hade han ju fått det som han ville. Det gick ingen och väntade på honom. Ingen alls.
--- Tjutande som ett vilt djur kastade han sig i soffan.

Det finns inte mycket att säga. Inget att säga som ingen annan redan sagt.

Life is bigger It's bigger than you
And you are not me
The lengths that I will go to
The distance in your eyes
Oh no I've said too much
I set it up

That's me in the corner
That's me in the spotlight
Losing my religion
Trying to keep up with you
And I don't know if I can do it
Oh no I've said too much
I haven't said enough

Jag vill att det ska hända någonting. Det måste hända någonting.

mig får du älska på hedniskt vis

2005-01-17T19:55:00.000+01:00

Tredje dagen av arbetslöshet. Första dagen (förra fredagen) gick jag till arbetsförmedlingen och anmälde mig. Andra dagen (i fredags) gjorde jag inte mycket annat än åkte till David, fikade semla och lånade filmer. Idag... Även om det tog en stund innan jag kom upp (som vanligt) så har det kliat i kroppen och innan frukost hittade jag mig själv både rensa upp på diskbänken, torka av bordet (och datorn!) samt snabbdammsuga. Jag vet rakt inte var det kom ifrån. Jag har inte varit utanför Abrahamsberg sedan i fredags (snällt nog har både Felicia och Karin varit och hälsat på mig) så det är väl planen idag. Jag tänkte åka in till stadsbiblioteket och fixa ett lånekort. Sen kanske baka bröd.

Jag har börjat läsa om Den allvarsamma leken igen. För ungefär sjuttioelfte gången. Och den är så bra så bra så bra. Läs den, om ni inte har gjort det. Läs om den annars.

Jag har just ätit frukost, och jag lyssnar på Christian Kjellvander. Det kliar på handen.

(Inatt drömde jag om en iPod Shuffle)

Jag önskar jag använde min lediga tid till att Skriva. Men jag tror att jag måste gå härifrån nu. Kliar i mig.

borders

2005-01-15T17:30:00.000+01:00

Jag kan meddela att ingen är vaken och online vid den här tidpunkten en lördag. Töntigt. Eftersom jag inte gick och la mig förrän vid ett igår och inte har ett dugg att göra idag borde väl inte jag heller vara det.

Jag funderar över gränser. Gränser passeras hela tiden och det känns aldrig så stort som jag trodde att det skulle göra. Ibland är det dumt att det inte känns så stort, ibland skulle det nog behövas kännas större, så att jag inte gör om det.

(Betänk det icke-existerande bruket av ordet "man" här. Jag har skrivit "man" nästan genomgående först, men sedan bytt ut det till "jag". För att inte skriva generellt, för att inte gömma mig bakom något vagt när det ju är mig själv jag menar. Det medföljande är att det mest känns egoistiskt, men det är kanske en vanesak.)

Angående Katastrofen och medierna och politikerna finns det få som säger det bättre än Bengt.

dagens knark

2005-01-06T23:28:00.000+01:00

Ostfralla. Med paprika (gärna grön, men jag är inte kinkig). Och så kaffe. Herrejesus vad det är gott. Det kan vara så att det är en starkt bidragande orsak till att jag lämnar blod, att man får så goda ostfralllor. Och kaffe (i Uppsala that is, när jag lämnade här i Stockholm var det inte alls lika bra).

Annars leker jag okontrollerat med min nya telefon och idag har jag sett både Oceans 12 (med Felicia) och Batman (med mig själv).

Funkar.

the shoes I'm wearing

2005-01-04T04:11:00.000+01:00

Idag har jag köpt dyraste skorna någonsin. När jag lämnade fram kortet sa en röst i mitt huvud du är ju helt dum i huvudet. Jag lyssnade inte på rösten. Snart ska jag packa upp dem ur kartongen, snöra på mig dem och gå omkring och verkligen känna in dem. När jag har känt in dem och verkligen övertygat mig om att det är Skorna ska jag ta bort snörena, gå ut på balkongen och impregnera dem. Sen ska jag sitta och njuta av konsumtionslyckan.

Annars kommer jag, lägligt nog, att bli arbetslös om ett par dagar så jag funderar på saker man kan sysselsätta sig med som är gratis. De får gärna vara möjliga att utöva ensam, jag vill helst inte trötta ut mina vänner. Om någon har förslag så går det utmärkt att meddela mig.

Och nu kanske jag trampar över en gräns. Men tidigare idag såg jag ett inlägg på ett forum där en glad flicka skrev ungefär Hej då alla, nu åker jag till Kao Lakh! Vi hörs sen, jag kommer sakna er men ni vet var jag är och att jag inte är död eller något. Och sen åkte hon till Kao Lakh. Och därifrån kom hon inte hem.
Det är sådant som gör det svårt att andas ett slag.

nytt

2004-12-28T07:35:00.000+01:00

kanske blir allting bättre här